Frågor om pollinatörer - experten svarar

En del växter sprider sitt frömjöl vidare med hjälp av vinden. Som björk och gräs. Men väldigt många blommor behöver hjälp för att de ska kunna föröka sig och ge frukt. Och det är här pollinatörerna gör sin ovärderliga insats.

- Enkelt förklarat kan man säga att blomman har lockbeten som nektar och pollen för att dra dit insekter. När insekten rör sig i blomman och äter överförs pollen från växtens hanorgan – ståndarna – till honorganen – pistillen – och då kan det bildas frukt. Det förklarar Isak Isaksson som är sakkunnig på Naturskyddsföreningens skogs- och naturvårdsavdelning.

Man skulle kunna säga att det är en av naturens många finurliga vinna-vinna-situationer. Insekten får den näring den behöver samtidigt som växtens får sin chans till fortplantning, genom frösättningen. Frukten eller bären vi får som bonus är ju egentligen en fröförvaring.

Vad är det för skillnad på nektar och pollen?

- Nektar är en sockerlösning som fungerar ungefär som flygbränsle för pollinatörerna medan pollen innehåller protein som är viktigt för tillväxten av larver och en ny generation pollinatörer. Båda behövs. Men till exempel när humledrottningen lämnar sitt bo tidigt på våren är proteinet väldigt viktigt eftersom hon ska producera larver.

Vilka är pollinatörerna?

Det finns tambin eller honungsbin, det vill säga de bin som människan har i bikupor. Sedan har vi i Sverige ungefär 300 arter av vilda bin. Till dessa hör humlorna som lever i samhällen, och solitärbin som inte lever socialt och gärna kan flytta in i ett insektshotell där de får plats med sina larver. Blomflugor, de där små insekterna som ser ut att nästan stå stilla i luften och av många misstas för getingar, hör också till pollinatörerna. Även dagfjärilar pollinerar blommor, liksom en del skalbaggar och även getingar. Getingar fångar flugor och andra insekter men de överlämnar sitt byte – som är rikt på protein – för uppfödning av larver. Vuxna getingar dricker nektar från blommor och bidrar till pollineringen

Varför är pollinatörer så viktiga?

- Ungefär en tredjedel av all mat vi äter är pollinerad av insekter. Du kan tänka dig hur det skulle gapa tomt på hyllorna i mataffären – särskilt i frukt- och grönt-avdelningen – utan dessa ekosystemtjänster som pollinatörerna utför. Men det måste finnas mycket blommor för att det ska funka, för utan blommor får pollinatörerna ingen mat. Det råder blombrist idag, vilket är ett stort problem.

Kan man säga att någon pollinatör är särskilt viktig?

- Om man ska försöka sig på att gradera dem så har vildbina och humlorna en särställning högst upp på listan. Det finns många arter och flera av dem är specialiserade på olika slags växter. Tambin däremot är mer effektiva och jämfört med vildbina är de långflygare och kan klara av avstånd på flera kilometrar. För att det ska bli 500 gram honung – som ju tambina producerar – krävs ca 5 miljoner blombesök. Vildbina flyger kanske max en kilometer, men oftast kortare distanser. Humlorna likaså. Men för att fortsätta listningen av viktiga pollinatörer kommer efter bin och humlor i fallande skala blomflugor, dagfjärilar, skalbaggar och getingar.

Är någon pollinatör särskilt hotad?

- En tredjedel av de 300 vildbi-arterna vi har i Sverige idag är rödlistade, det vill säga hotade. Särskilt utsatta är sådana sorter som är specialiserade på en viss sorts blomma eller bomiljö. Därför är det så viktigt med biologisk mångfald.

Det har i all välmening blivit populärt att ge sig på bi-odling. Men kan tambin konkurrera ut vildbin?

- Ja, det kan de. Det finns en studie som drar slutsatsen att man inte bör ha honungsbin i områden där det finns sällsynta bi-arter. Då blir det konkurrens om födan och de vilda bina drar det kortaste strået. Jag vågar nog ändå påstå att småskalig biodling inte är något stort problem. Den stora insatsen vi kan göra som samhälle ligger i att se till att det finns många olika slags blommande växter för då finns förutsättningar för både vilda som tama bin.

Vad kan vi mer göra för att våra vildbin ska ges bra förutsättningar?

- Om vi kunde se över landets omkring 60 000 mil vägkanter och låta dem blomma vore mycket vunnet. Man behöver inte klippa ner dem när de blommar som mest. Den som har en trädgård kan gärna låta en del bli en blomsteräng. Att sätta upp insektshotell är också en insats, men 70 procent av vildbina bor i hålor i sand och dem kan man också hjälpa. Gå gärna in på Naturskyddsföreningens kampanjsajt raddabina.nu (länk) för mer tips.

Stämmer det att bara det finns blommor med nektar eller pollen så kommer pollinatörerna? Även till en balkong i stadsmiljö?

- Ja, det skulle jag säga. En solig balkong i skyddat läge kan de absolut besöka och de kan komma så långt upp som till sjätte-sjunde våningen ungefär.

Kan jag locka nån särskild slags vildbi om jag väljer en särskild slags blomma?

- Ja. Vissa är ju specialiserade på en särskild slags växt. Både sälgsandbi och vårsidenbi är exempelvis beroende av blommande sälg på våren. Sedan finns det vissa pollinatörer som har lång tunga och är specialiserade på djupa blommor medan andra föredrar mer öppna blommor. Man har även sett att humlor och vildbin verkar föredra blommor som går i den blålila färgskalan medan fjärilar lockas lite extra av en gul och röd färgskala.