Odla egna blommor till buketter
Jenny är självförsörjande på snittblommor. Hon drar upp dem från frö, hon sätter dahliaknölar och ja, tulpanlökar också. Men nu fokuserar vi på sommarblommorna och framför allt sensommarblommorna som tillhör Jennys favoriter. Det fick till och med bli septemberbröllop för att passa den tid på säsongen då brudbukettens blommor skulle vara som vackrast.
Kärlek och arbete ger resultat
När vi besöker Jenny är det inte långt kvar till bröllop och trädgården står i full blom. Hur ljuvligt det än är med skir rosenskära, gräs och jätteverbenor, för att inte tala om dahlior stora och fluffiga som gräddtårtsbakelser eller dramatiskt droppformade amaranter och rakryggade eterneller – så är det metodiskt och rätt hårt jobb som ligger bakom. Och många arbetstimmar.
Vi befinner oss i en villaträdgård på Hisingen i Göteborg. Det omsorgsfullt renoverade vita trähuset är från 1936. Här bor Jenny Klintenäs med man och två barn. Till vardags jobbar Jenny på Blomsterlandets interna supportkontor i Mölnlycke. Resten av tiden – en betydande del i alla fall – ägnar hon åt trädgården.
– Jag försöker lägga lite tid varje dag, säger Jenny.
Vid husets ena gavel vilar flera prunkande odlingsrader med snittblommor. Här var jorden tidigare så hårt packad att det inte gick att gräva. Det gick inte ens att få ner ett spett när de flyttade in. Men hon hittade självfallet en lösning.
– ”No dig”, säger hon och ler brett. ”No dig” är – som så mycket i trädgårdsvärlden – ett engelskt uttryck. Tanken är att du bygger upp en jordstruktur som ger dig möjlighet att odla ovanpå befintlig mark. Utan att ta bort grässvål eller liknande. Tjocka lager med kogödsel och ensilage ihop med nedmultnade växtdelar har på kort tid blivit till näringsrik jord som är full av mikroliv.
Testar sig fram med olika sorters blommor
Här får frösådda blommor som sommarrudbeckia, eternell, zinnia och risp en kvadratmeter odlingsyta var. Det är några av favoriterna men vad hon odlar varierar.
– Jag testar mig fram och jag testar gärna mycket, men om något inte funkar på två säsonger provar jag nåt annat istället för då trivs den sorten uppenbarligen inte här. Jorden i landet blev för näringsrik för rosenskäran, så den fick flytta till en rabatt som är mindre gödslad och där jag har tulpaner på våren.
För att plantorna ska få bästa möjliga förutsättningar och blommorna växa rakt och fint använder Jenny blomstöd. Något som är ack så välkommet när regnskurarna annars riskerar att böja stjälkarna. Det är kanske inte snyggaste inslaget i trädgården men så är vi också i blomdagiset där fokus ligger på att få fram vackert material till buketter. Resten av trädgården däremot handlar om att det också ska vara vackert.
Gräsmattan blev till rabatter
I takt med att trädgårdsintresset har ökat så har andelen gräsmatta på tomten minskat. Och det som en gång var garageuppfart har ersatts av två halvmåneformade rabatter där bland annat dahliorna stoltserar.
Lite längre bort klättrar en vägg av luktärter i olika färger. Du hinner känna doften innan du upptäcker blommorna. Luktärter var första sorten Jenny började att odla till sina buketter. Sedan blev det fler. Hon följer olika grupper på sociala medier för att lära sig mer, och vintertid beställer hon fröer och knölar till kommande års buketter.
– Jag tycker att det finns en charm i att jobba med det som finns i säsong. Att allt inte är tillgängligt hela tiden.
Som gjorda för buketter
Bukettsäsongen inleds med tulpaner på våren. Sedan följer ett litet glapp tills lejongap, sommarflox och luktärterna börjar blomma. Och så följer resten. I augusti någonstans når snittblomningen sin kulmen men många av sorterna står sig fint in till mitten av oktober (i odlingszon 1–2). Då börjar det bli dags att gräva upp dahliaknölarna och istället plantera de vårblommande tulpanlökarna.
Vore det inte enklare med perenner?
– Alltså, pioner till exempel är ju hur fina som helst i bukett. Men jag har svårt för att klippa bort blommorna på perenner för att göra buketter. De är ju så vackra där de står. Men ettåringar och dahlior är ju som gjorda för buketter. Ju mer du plockar desto mer blommar de.
Jennys bästa odlingstips för ettåriga snittblommor
- Bra sorter att börja med för nybörjaren är jätteeternell, lejongap, praktvädd, luktärt och rosenskära.
- En hel del av de så kallade ettåringarna är egentligen härdiga annueller vilket betyder att de ofta kan planteras ut tidigt. En klar fördel om man odlar mycket.
- Jag planterar ut plantorna när de är rätt stora eftersom de lättare klarar av eventuella angrepp av mördarsniglar. Tack vare lyxen av att ha växthus kan jag börja driva ganska tidigt med hjälp av värme som håller undan den värsta kylan.
- Dahlia på friland blir betydligt större än i kruka hos mig.
- Se till att ha koll på dina ettåringar – de slutar blomma om de får gå i frö. Plocka blommor hela tiden för att förhindra att de går i frö. Jag brukar klippa bort alla blommor och knoppar jag ser innan jag åker bort på semester för att blomningen inte ska avstanna.
- Våga fråga. Jag ringde en gård i närheten och visst kunde jag få hämta trasiga ensilagebalar. Och koskit fick jag också hämta där. Det blev en kostnadseffektiv grund till hela ”no dig”-planteringen.
Bukettens beståndsdelar
Vi tittar närmare på en av Jennys vackra buketter. En välkomponerad bukett fungerar lite som en symfoniorkester. Många olika instrument med olika egenskaper bildar tillsammans en helhet.
- Huvudblommorna här är dahlior i olika aprikosa toner.
- Jätteeternell i vinrött plockar upp amarantens färg och blir snyggt ihop med de aprikosa tonerna.
- Det skira gräset, jungfruhirs, svävar lite ovanför och bidrar till att ge en luftig känsla.
- Hallonkvistar fungerar som grön utfyllnad.
- Här har vi utfyllnad i form av sommarrudbeckia i närliggande toner till dahlian.
- Sommarflox hjälper till att fylla ut buketten så den blir tät.
- Amaranten på sidan utgör det "lilla extra" som gör buketten speciell. Buketten behöver inte vara symmetrisk.
Färger som poppar
Tänk gärna på komplementfärger, alltså färger som ligger så långt ifrån varandra de kan komma i färghjulet. Orange är komplementfärg till blått medan lila är komplementfärg till gult. Här är jätteverbenans lila färg något av komplementfärg till de aprikosa tonerna och får dessa att stå ut lite extra.
