Skötsel av tomatplantor - undvik skadedjur och sjukdomar
Vardagsskötsel av tomatodling
- Vattna och gödsla regelbundet, plantor som står i tillräckligt stora krukor kräver vatten minst 3 gånger per vecka. En solig dag avdunstar en planta cirka 2,5 liter vatten, detta ska jämföras med en mulen dag då samma planta gör av med kring 0,5 liter. Generellt är det bra att minska på vattningen i andra halvan av augusti för att undvika att tomatfrukterna spricker.
- Nyplanterade tomatplantor har näring i jorden så det räcker i cirka 4–6 veckor därefter måste man börja näringsvattna eller gödsla på annat sätt för att plantan ska tillväxa, blomma och utveckla frukt.
- När plantor som står i växthus eller andra inglasade utrymmen börjar blomma så skaka plantorna lite då och då, gärna varje dag. Detta hjälper till med pollineringen och ger bra fruktsättning. Tomatplantor som är planterade utomhus får automatiskt denna service av våra pollinatörer.
- I inglasade utrymmen kan soliga dagar bli väldigt varma för tomatplantorna. Öppna fönster eller dörren så överskottsvärmen kan luftas ut. Från mitten av juli ska växthuset aldrig vara helt stängt. En liten springa i dörren eller ett vädringsfönster på glänt om natten hjälper till att lufta ut överskottsfukt och risken för svampangrepp minskar.
- Fortsätt tjuva tomatplantorna, det är sidoskotten som kommer i bladvecken som ska nypas bort. Och hos högväxande tomatsorter behöver uppbindningen ses över med jämna mellanrum.
- Blada av tomatplantorna. För mycket blad kan skugga frukterna som då tar lite längre tid på sig för att mogna. Busktomater kan bli väldigt bladrika och här kan man knipa bort blad för att frukterna ska komma fram i solljuset. På högvuxna tomatplantor tas de nedersta bladen bort upp till första tomatklasen. Detta görs med fördel när tomaterna fortfarande är omogna men börjar få storlek. Solen kommer då åt tomaterna som mognar snabbare och får intensivare smak. Efterhand som plantan utvecklas fortsätter man att ta bort blad upp till nästa klase. Överst på plantan ska det alltid finnas blad som kan fånga in solljuset och som gör att plantan fortsätter att växa.
Sjukdomar och skadedjur på tomatplantor
Tomatplantor är i regel väldigt lättskötta men även de kan ju så klart drabbas av sjukdom, insektsangrepp och skador som beror på fysiologiska orsaker.
Blad
Blad som rullar ihop sig kan bero på låg nattemperatur och är vanligt när plantorna planterats utomhus eller första tiden i växthus. Det kommer rätta till sig när temperaturen ligger på en konstant högre nivå. Även för mycket näring kan ge samma symptom. Vattna en period med bara rent vatten så kommer plantornas blad snart utvecklas som vanligt.
Äldre blad, de som sitter längst ner på plantorna, kan ibland få gulorange, ljusa, ibland brunaktiga, partier mellan bladnerverna. Bladet ser nästan marmorerat ut. Detta är sannolikt magnesiumbrist och kan även uppstå om jorden har lågt pH-värde. Gödselvattna med magnesiumrikt gödselmedel eller vattna med kalkrikt vatten så pH-värdet höjs.
Har tomatplantan ljusare gröna blad, nästa gulaktiga, kan detta bero på kvävebrist. Det är de äldre, nedre bladen som drabbas först. Testa att öka på kvävemängden till plantorna.
Tomatfrukter
De flesta problem som har med tomatfrukterna att göra brukar uppkomma senare på odlingssäsongen.
När nästan mogna frukter spricker senare på säsongen kan det bland annat bero på för mycket vatten. En annan orsak kan vara stora temperaturskillnader mellan dag- och nattemperatur.
Undvik övervattning och försök jämna ut temperaturen i växthuset. Kanske går det att täcka plantorna med fiberduk nattetid för att jämna ut temperaturen något.
Pistillröta, visar sig som mörka, insjunkna fläckar i tomatänden, där pistillen från blomman suttit. Vad det beror på är inte helt utrett. Det kan dels vara skillnader mellan sorter och kalciumbrist förekommer som en teori, dels ojämn vattentillförsel. Utsätt inte plantorna för torka så bladen slokar, följt av kraftig övervattning. Ge då hellre plantorna mindre mängd vatten oftare. Att tillsätta ett kalciumrikt gödselmedel i bevattningsvattnet kan också hjälpa.
Potatismögel ger först mörka fläckar på blad och stjälkar men tyvärr drabbas även frukterna som får bruna, hårda prickar och fläckar som gör dem oätliga. Svampen sprider sig från närliggande potatisodlingar, vilka brukar drabbas under senare hälften av juli och in i augusti. Mögelsporerna sprids bland annat via luften och det finns inget säkert avstånd att ange mellan potatisodlingen och tomatplantorna för att undgå smitta. Men undvik att placera tomatplantorna i potatisplantornas vindriktning.
Skadedjur på tomater
- Vita flygare, eller mjöllöss som de egentligen heter, är tyvärr en ofta förekommande skadegörare på tomatplantor. De små vita insekterna suger växtsaft ur plantorna och känns lätt igen då de flyger upp när man rör vid plantan. Bladen blir klibbiga och det kan börja växa en mörk svamp, sotdaggssvamp, som både reducerar plantans tillväxt och skörden. Spreja med såpalösning för att reducera antalet mjöllöss.
Blanda 0,5 dl såpa med 1 liter vatten och gärna 2 msk rödsprit. Spruta lösningen direkt på skadedjuren och upprepa behandlingen en gång i veckan. - Tuggade hål i bladen men även på frukterna är en trist syn. Oftast är det larver av grönsaksfly, en nattfjäril, som är i farten. Larverna är gröna till brunaktiga och aktiva nattetid. Kan hjälpa att skaka plantorna så ramlar larverna av och kan samlas in.
Finns också ett biologiskt växtskydd att använda, Larvskydd, som består av en bakterie som larverna inte mår bra av. Pulvret blandas upp i vatten och sprejas på bladen, larver äter av bladen och får på så sätt svampen i sig. Det kan även hjälpa att spreja med såpalösning. - Bladminerare, eller minerarflugor gör vita gångar i bladen. Det är insekter som är relativt vanligt förekommande i naturen men som i regel inte utgör något större problem i tomatodlingar eftersom tomatplantor har sådan växtkraft. Larver av minerarflugor lever inuti bladen där de äter av bladvävnaden och skapar mer eller mindre slingriga gångar. Puppor kan övervintra i jorden och har man haft ett stort angrepp kan man lägga ut plast under plantorna för att samla in larvernas puppor. På så sätt kan angreppet reduceras kommande år.
Tomaternas olika färger
Tomater har först och främst olika färger beroende på sort. Det som i huvudsak bestämmer fruktens färg som mogen är en kombination av olika ämnen. Men även tillgången på solljus och temperatur är faktorer som påverkar den slutliga nyansen.
Omogna tomater är oftast gröna på grund av höga nivåer av klorofyll. När frukterna mognar bryts klorofyllet ner och andra pigment, som lykopen och betakaroten, bildas och ger tomaten dess slutliga färg.
Exempel på fruktfärger som tomater kan ha är röd, orange, gul, brun och nästan svart. Men det finns även sorter som förblir gröna som mogna, här bryts klorofyllet inte ner, och så finns det flerfärgade med någon form av mönster.
Visste du det här:
- Tomatfrukter med brun till lila nyans uppfattas av många ha extra god smak, detta kan bero på en lägre halt av syra jämfört med röda tomater.
- Personer som är allergiska mot det röda färgämnet lykopen kan i många fall äta vita och gula tomater, men testa med försiktighet.
- Gula tomater kan uppfattas som mildare i smaken än röda. Men de gula tomaterna har oftast en mer fruktig och blommig smakprofil vilket kan ge en rundare smak.
- Tomaters orange färg kommer bland annat från betakaroten som är samma ämne som ger morötter dess orange färg.