Varmkompostering – så här går det till

Till skillnad från trädgårdskomposten är varmkomposten innesluten och välisolerad. Precis som i den öppna trädgårdskomposten är det naturligt mikroliv som bryter ner resterna till mylla. Men temperaturen blir betydligt högre och processen går mycket snabbare.

Den färdiga kompostmyllan är dessutom betydligt mer näringsrik jämfört med den från trädgårdskomposten och att betrakta som ett gödselmedel. Varmkomposten tar hand om hushållets alla köksrester – det skiljer den också från trädgårdskomposten där du bara kan lägga rester som inte drar till sig skadedjur. 

Kom i gång med varmkompostering

• Meddela kommunen att du vill börja varmkompostera. De flesta kommuner har denna anmälan som en digital tjänst. Som bonus får du av många kommuner avdrag på soptömningsavgiften.
• Välj helst en skuggig, vindskyddad plats i närheten av huset. Gassande sol kan göra komposten för varm sommartid medan kalla vindar kyler ner på vintern. Det är också en fördel om du kan komma till med en skottkärra för effektiv tömning.

• Du kan köra i gång när som helst under året.
• Köksrester är begärligt för många djur. Komposten måste därför vara helt innesluten, eller ha en öppen botten med ett finmaskigt, rostfritt galler. 
  Om varmkomposten har en gallerbotten placeras den på en öppen jordyta, så att mikroliv kan ta sig upp i komposten.
• Överskottsvätska behöver kunna rinna av via någon from av dränering – om inte komposten är öppen undertill.
• Bottna komposten med luftigt, torrt strömaterial. Du kan köpa färdigt kompostströ, eller använda det som finns till hands. Det kan vara torra löv eller barr, barkflis från kvistkvarn, rivna äggkartonger, halm, okalkad torv eller sågspån. Strömaterialet ska vara torrt och näringsfattigt, då syftet är att suga upp överskottsvätska och hålla kompostmassan lagom fuktigt och luftig. Ha strömaterialet när till hands, gärna i en hink med lock så att det hålls torrt.

• Varva nu med hushållets köksrester. Ungefär ¼ strömaterial till ¾ köksavfall är ett bra riktmärke. Blanda också in en skopa jord eller färdig kompostmylla då och då – det tillför det mikroliv som bryter ner köksresterna. När mikrolivet börjar bryta ner köksresterna alstras värme. På kompostmodeller med termometer kan man tydligt se hur tempen stiger – ibland upp mot 70 grader! 
• Det tar mellan fem till 20 veckor att bryta ner matrester till mylla. Tiden beror på komposttyp, innehåll, väderförhållanden och hur väl du sköter om komposten.
• Släng gärna i: Alla växtrester från trädgården och allt köksavfall från hushållet. Bokashikompost fungerar utmärkt att lägga i. Glöm inte näringsrika vätskor som dryckesrester. Se också till så att materialet är någorlunda finfördelat.

Släng inte i: citrusskal (ofta svampbehandlade, men innehåller naturligt antibakteriella ämnen, framför allt eteriska oljor, som också stör mikrolivet), aska (för högt pH och kan anrika ohälsosamma ämnen som kadmium) och kattsand. 

• Beroende på modell töms komposten antingen underifrån (modeller med en behållare), eller med ett helt fack i taget (modeller med två fack). För den senare varianten är ett fack aktivt, medan det andra vilar/mognar.
• Komposten är färdig att ”skörda” när köksresterna som lagts i inte längre kan urskiljas. Myllan ska lukta gott, falla isär och vara i stort sett finfördelad. Några större bitar kan man alltid se, som benbitar, avokadoskal och äggskal. De kommer att brytas ner på sikt ute i trädgården.
• Sommartid tömmer man när komposten är nästan full.
• Under vintern saktar processen naturligt ner, då temperaturen sjunker. Bäst fart får man då genom att ladda komposten med mindre mängd åt gången men oftare. Öka också strösselmängden, så att fukthalten minskar och luft kommer in. Våt massa fryser nämligen snabbare. Komposten behöver också tömmas lite oftare – ungefär när behållaren är halvfull. Då kommer mer luft in i, vilket höjer temperaturen och nedbrytningshastigheten. 
  Skulle hela komposten frysa är det inte någon risk. Den kommer att tina så småningom – både mikrolivet och komposten klarar sträng kyla, även om nedbrytningen stannat upp. 

Användning av kompostmyllan

Använd den färdiga myllan som näringsrik gödsel och jordförbättring i trädgård, pallkrage och utekrukor. Spara också gärna en hink mogen kompostjord att mixa in i den aktiva komposteringen.

Det mullrika (rikt på kol- och mikroliv) materialet som är resultatet av all kompostering, har en mycket positiv verkan på odlingsjordens bördighet. Förutom den näring som tillförs ökar jordens allmänna prestanda. Det beror på att mull höjer mikrolivets aktivitet som i sin tur gynnar rötternas näringsupptag. Jorden blir också mer strukturstabil och kan hålla mer vatten och näring. Allt detta sammantaget gynnar växtligheten med ökad livskraft och bättre motståndskraft mot skadedjur, sjukdomar och stress som torka och kyla.

Myllan är näringsrik och perfekt att strö ut i hela trädgården. Beroende på hur väl massan har komposterats kan den ha olika mognadsgrad. Ibland är den inte riktigt nedbruten, texturen är lite grov och man kan se skalbitar. Den behöver då myllas ner i jorden, där grövre delar snabbt kommer att brytas ner och avge växtnäring. Du kan också lägga den i en öppen trädgårdskompost för eftermognad.

Hur pass näringsrik myllan är beror på vad som lagts i komposten. Mycket grönmassa, som skalrester, ger en kväve- och fiberrik mylla men som snabbt bryts ner då kväve är snabblösligt. 
Köttrester ger en näringsrik mylla med en mer långsiktig gödslingseffekt. 

Antingen kan myllan strösslas ut eller luckras ner med en renshacka eller liknande. Bäst gödslingseffekt får du om gödseln myllas ner i jorden, då en del av kvävet annars riskerar att avgå i gasform.

Vintertid vilar ju trädgården och ska inte gödslas. Lagra den nedbrutna kompostmassan i en hög, gärna täckt med en presenning eller liknande. Sprid den sedan på våren när värmen är tillbaka.

Myllan är inte lämplig till frösådd eller till sticklingar; frögroningen hämmas av näringsrik jord och späda rötter bränns.