10 vanliga frågor om kompostering

I artikeln Grunder i kompostering – 12 enkla tips kan du läsa mer om hur du kommer i gång med naturens eget kretslopp.

Här får du svar på vanliga frågor främst kring öppen trädgårdskompost, men flera av tipsen gäller även för en varmkompost.

1. Varför händer ingenting?

Oftast beror det på att komposten är för torr. Bäst fungerar nedbrytningen på en skuggig, vindskyddad plats som inte torkar ut så lätt. Prova att vattna upp komposten.

Det kan också vara obalans i innehållet; varva med växtrester, jord, kompostmylla och luftigt material som bark, barr eller torra löv. Under vinterhalvåret vilar den öppna trädgårdskomposten naturligt. Ju större hög, desto varmare och snabbare kompostprocess.

2. Komposten luktar illa

Dålig lukt kan temporärt uppstå i kökskomposter, det vill säga varmkomposter, där man nyss slängt räkskal eller köttrester. Genom att noggrant strössla över jord, kompostströ och kolrikt material som barr, barkmull eller torv kommer nedbrytningen snabbt igång och lukten försvinner.

3. Hur blir man av med flugor?

Strö över jord, kompostströ eller växtrester direkt när du lagt i köksavfall.

4. Drar inte komposten till sig sniglar?

Jo, det kan vara ofrånkomligt då de har ett bra luktsinne och trivs i den fuktiga, varma miljön. Mota sniglarna med snigelkant eller kopparremsa kring komposten. Plocka också för hand bort och oskadliggör dem du hittar.

Anar du att den mogna kompostmyllan senare innehåller snigelägg kan du välja att sprida ut den på hösten när det är frost på ingång, då får sniglarna svårare att överleva. Men att bli av helt med sniglarna är väldigt svårt. Fördelen med din näringsrika kompostmylla brukar dock vara större än snigelproblemet.

5. Hur blir jag av med myror i komposten?

Myror är ofarliga och hör hemma i en naturlig trädgård. Men ilar de runt i komposten är den alldeles för torr. Vattna rejält så kommer också nedbrytningen i gång.

6. Ska man vända komposten?

Generellt ska det inte behövas. Men är komposten alltför kompakt, med sjok av gräsklipp eller kompakta, blöta klumpar kan man behöva röra om försiktigt med en grep för att få in luft. Genom att varva med lite jord, kvistar och kompostströ ser man till att både få fart på komposten och tillföra luft.

7. När på året kan man börja kompostera?

Bästa tiden att starta en trädgårdskompost är under växtsäsongen. Sensommaren är kompostens prime time, med hög luftfuktighet och gott om växtrester. Då går processen som snabbast.
Den isolerad varmkomposten för köksavfall kan man köra i gång vilken årstid som helst.

8. Kan man lägga sjuka växtdelar i komposten?

Det beror på. En välskött kompost kommer upp i höga temperaturer, upp mot 70 °C. Då oskadliggörs många sjukdomsparasiter och skadegörare. Men är du osäker så lägg sjuka växtdelar i den kommunala insamlingen för köksavfall. Här kan du läsa mer om hur du hanterar olika typer av trädgårdsavfall.

9. Kan man lägga ogräs i komposten?

Generellt ja, men är du osäker kan du lika gärna lägga det i hushållssoporna. Kirskål sprider sig lätt med både frö och rotdelar, så den kan också undvikas helt i komposten

Vill du ändå kompostera rotogräs som kvickrot och kirskål behöver de dock först oskadliggöras. Lägg dem att torka ut i solen. Eller dränk dem i en vattenhink några dagar där de först får ruttna.

Ogräsfrön förlorar sin grobarhet om komposten blir riktigt varm, upp mot 70 °C. Det kan vara svårt att uppnå i en öppen trädgårdskompost. Är du osäker, släng dessa fröställningar i de vanliga hushållssoporna.

Mer om vad vilket trädgårdsavfall du kan lägga på komposten kan du läsa om här.

10. När är komposten färdig?

När den fått en brunsvart färg och alla rester är någorlunda nedbrutna. Myllan ska lukta friskt, gott och kännas som jord.