Bästa tipsen från Isaks odling - från frösådd till utplantering
Våga ta steget och våga misslyckas. Det gäller att sänka kraven och ha tålamod. Att misslyckas är att få erfarenhet, även om det är den hårda vägen.
– När jag började odla sådde jag till exempel tomater och gurkor alldeles för tidigt, plantorna hann bli stora och svårhanterliga innan vädret var så pass milt att jag kunde plantera ut dem. Och så sådde jag allting för tätt, alla plantor blev därför tunna och gängliga, säger Isak Svensson, även känd för sitt Instagramkonto @isaksodling.
Vindruvsaskar och godislådor
Efterhand som han fick mer erfarenhet av förodling blev det också fler sorters växter på frölistan. Av utrymmesskäl är det bättre att bredså sina frön, alltså så flera frön i samma kruka eller ask men att så enstaka frön i varje kruka har också sina fördelar. Speciellt om du är nybörjare.
– Det går till exempel alldeles utmärkt att börja så i vindruvsaskar och godislådor från affären eller i sparade krukor. Det viktigaste är att emballagen som ska fungera som krukor är väl rengjorda. Men är du nybörjare på förodling skulle jag rekommendera att i stället så ett frö per kruka eller plugg, då blir omskolningen till större kruka mycket lättare, förklarar Isak.
Tips: Vattna före omskolningen
När fröplantorna blivit större och börjar trängas omskolas de en och en till lite större krukor. Då får varje enskild planta mer plats och risken för att plantorna blir gängliga minskar.
– För nybörjaren kan det kanske vara svårt och lite skrämmande att hantera en klump med fröplantor som ska delas, men vanan kommer med tiden. Dagen innan vattnar jag upp krukorna med plantor som jag vet ska omskolas dagen efter. Då brukar det gå lättare att försiktigt dra isär plantorna. Titta gärna på mitt Instagramkonto, där brukar jag dela filmklipp och tips kring min förodling, ler Isak.
När man förodlar så mycket som Isak gör plus går i skolan på heltid är tidsbristen stundtals en faktor, och den kan vi nog alla känna av ibland. För att småplantorna ska klara av att stå kvar lite längre i den första krukan brukar Isak, till en del sådder, först lägga näringsrik jord i botten och sen toppa med såjord. De känsliga rötterna utvecklas då först i såjorden för att sen leta sig ner till den mer näringsrika jorden. Då uppstår inte lika lätt näringsbrist hos frösådderna, och på så vis vinner Isak lite tid.
– Jag näringsvattnar aldrig mina frösådder utan plantorna blir i stället omskolade i lite större krukor efterhand och då använder jag en mer näringsrik jord. Tycker man att det är svårt att veta när det är dags för omskolning vill jag tipsa om att titta på rötterna. Har de börjat titta ut genom hålen i botten är det ett tecken på att det är dags för större kruka.
Tips: Gör ett så-schema
För att hålla reda på alla sådder kan det vara värt att ta sig tid och göra ett så-schema. Lättast är att börja med informationen på fröpåsarna. Hänsyn måste tas till när plantorna kan planteras ut där du bor, när frostrisken är över.
Räkna sen bakåt och placera fröpåsarna i olika månader, sen sorteras varje månad ner i veckor. Genom att dokumentera får man automatiskt ett underlag till året därpå och efterhand förfinas såtiderna och schemat anpassas till ens egna förutsättningar.
Chili och paprika först ut
– Fast innan jag gör så-schemat börjar jag med att skissa upp vad jag ska odla och var det ska planteras. Detta hjälper mig att hålla koll på hur mycket frö jag behöver till de olika växterna. Det går bra med en enkel skiss, jag har till exempel en skiss över mitt växthus, en över trädgårdslandet och en över mina odlingslådor. Då förodlar jag så många plantor som kommer gå åt och jag vet också exakt vad som ska sås och när det ska ske. Som ni förstår gillar jag struktur, säger Isak.
Först ut av sådderna inomhus är chili och paprika. Dessa brukar Isak så i månadsskiftet januari/februari. Och här låter han alltid de nysådda krukorna stå på värmematta för att få en snabbare groning.
– Värme tillsammans med fukt startar groningsprocessen hos fröna och skyndar på utvecklingen.
Ett av mina misstag som gjort mig till en klockare odlare.
När fröna grott och plantorna börjar visa sig flyttar jag sådden från värmemattan. Plantorna får sen växa vidare under växtbelysning, då blir de korta och knubbiga, förklarar Isak. Men allt som Isak odlar behöver inte förodlas. Sallat, dill, persilja, rädisor och palsternacka är exempel på växtslag som sås direkt i trädgårdslandet när temperaturen tillåter.
På frågan vad Isak tycker är jobbigast med att förodla svarar han snabbt:
– Att avhärda alla plantor! Plantor som står inomhus måste vänja sig vid både vind och sol innan de kan planteras på slutstationen. Här tar jag hjälp av plastbackar, de underlättar förflyttningen, så jag kan ta många plantor på en och samma gång. Och när de avhärdade plantorna är utplanterade täcker alltid Isak växterna med fiberduk.
– Ett av mina misstag som gjort mig till en klokare odlare. Här i odlingszon 5-6 kan vi få nattfrost ända fram i juni månad. Att se alla sina plantor som man vårdat och tagit hand om i månader gå förlorade på grund av en natts frost vill man inte uppleva igen.
Varför omskola?
- Hos de flesta växtslag utvecklas fröplantornas känsliga rötter bäst i såjord, som har ett lägre näringsinnehåll. Därefter mår småplantorna bra av att omskolas i mer näringsrik jord för att kunna växa sig större.
- Att omskola i snäppet större kruka efterhand som fröplantan växer gynnar rotbildningen och ger snabbare tillväxt. Fall inte för frestelsen att välja för stor kruka, då är det lätt man övervattnar vilket kan leda till att rötterna ruttnar och plantan säckar ihop.
- Vid omskolning får varje enskild planta mer plats och därmed också mer ljus vilket gör plantorna knubbigare.
- Fröplantor som blivit gängliga kan i de flesta fall planteras lite djupare vid omskolning och blir då stabilare. Undantag är gurkväxter som alltid omskolas på samma nivå.