Handbuketter - en stark symbol

Handblomman – en stark symbol vid begravningen

Att gå på en begravning är förenat med starka känslor. Och ritualen i slutet av begravningsceremonin, defileringen, är för många den mest känslosamma stunden av ceremonin.

Defilering kallas det när alla som vill går fram till kistan för att ta ett personligt farväl av den avlidne. Några viskar stilla några ord till avsked, andra tar farväl i tysthet. Slutligen lämnar man en liten handblomma på kistan och återvänder till sin plats i bänkraden.

Handblomman består vanligen av en enstaka blomma och en grön kvist. Men om man vill går det också bra att binda flera blommor till en liten handbukett att lägga på kistan. Men tänk i så fall på att den ska vara liten för att inte ta för stor plats på kistan – inte mer än ett fåtal blommor tillsammans med lite grönt.

Vid en kyrklig begravning kan ceremonin avslutas på två olika vis. När man avslutar akten inne i kyrkan, eller kapellet, lägger man handbuketten på kistan. Men om gravsättningen skall ske som en del av ceremonin följer gästerna med ut till gravplatsen, där man lägger sin handblomma i graven.

Vilka blommor ska man ha i handbuketten?

Det bästa rådet vi kan ge till dig som inte vet vilken blomma du ska välja är att du helt enkelt väljer något som du själv tycker är fint. Det är vad blomman symboliserar som är viktigt – att du hedrar den avlidne med en blomma vid defileringen. Vilken sort och färg det är på blomman har egentligen inte någon som helst betydelse. Ett riktigt säkert kort är en röd ros med en kvist.

Till din hjälp eller begränsning, beroende på hur man ser det, kan den avlidne ha haft önskemål om vilka blommor som ska pryda ceremonilokalen. Och det händer att personen sagt t.ex. ”Jag skulle vilja att alla har en vit nejlika som handblomma”. Kanske känner du att du skulle ha valt något annat, eller så tycker du att det är skönt att få klara besked.

Annars är det vanligt att man försöker hitta något personligt. Om den avlidne älskade tulpaner är det en fin gest att lägga just en tulpan på kistan vid avskedet.

Andra tänker mer kreativt och hittar på något helt eget, t.ex. kvinnan som flätade in en pokerhand av fem minikort i handbuketten – den avlidna kvinnan hade varit en inbiten pokerspelare i livet. Eller badmintonpartnern som lade ner sitt eget favoritracket på vännens kista.

Vem tar med en handblomma?

Förr var traditionen sådan att männen inte ”fick” ha handblommor. Men numera har synen på det ändrats helt och hållet, och de allra flesta män har också en handbukett med sig till avskedet. Den trenden går igen i många av de gamla traditionerna, som idag inte alls är lika strikta som de var förr i världen.

Text i samarbete med Fenix begravning.