Invasiva främmande arter

När vi skapar våra trädgårdar och odlingsytor får vi fantastiska möjligheter att själva kombinera färger, former, höjder, strukturer och dofter som vi själva vill ha dem. Vi kan skapa vårt eget paradis och utbudet av växter ökar ständigt till följd av ökad import. Men i en alltmer globaliserad värld och med ett klimat i snabb förändring så kan det uppstå sidoeffekter som ingen önskar. 

Främmande arter kan snabbt dyka upp och få fäste, arter som många gånger saknar naturliga fiender. Mördarsnigeln, eller den spanska skogssnigeln, är ju inte en växt men väl en främmande invasiv art som många trädgårdsälskare tvingats lära sig leva med på bara några tiotals år. 

Från Blomsterlandets sida följer vi utvecklingen noga när det gäller invasiva arter och arbetar tillsammans med myndigheter, odlare och leverantörer.

Vilka växter räknas till de främmande invasiva arterna? 

Det finns ett par listor att ta hänsyn till när man pratar om främmande invasiva växter. Listorna och regelverken uppdateras löpande, så för att vara säker på att du får aktuell information hänvisar vi till regionala länsstyrelser, kommuner och Naturvårdsverket. 

EU har en lista med rödlistade arter som är förbjudna att importera, sälja, byta, odla, transportera, använda och hålla levande exemplar av. Vi säljer naturligtvis inte någon av dessa. 

I Sverige arbetas det just nu med att ta fram en nationell förteckning över invasiva växter. Det är lista som beräknas träda i kraft någon gång under 2025. Här finns till exempel parkslide, blomsterlupin och vresros med som förslag.  

Utöver EUs lista över arter som redan är beslutade om som främmande invasiva, och den kommande nationella förteckningen över invasiva arter, så har SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, ett uppdrag från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att lista och övervaka växter och djur som kan bli invasiva över en tidsperiod på 50 år. Detta utifrån scenarier som bygger på antagandet att vi på sikt kan komma att få ett varmare klimat, vilket gör att fler arter klarar av att etablera sig och kan spridas i allt större delar av landet. 

”Risklistan” innehåller mängder av arter som klassas efter hur hög risk de har att kunna bli problematiska. Av de tusentals arter som undersökts pekas omkring 250 ut som arter som kan komma att bli problematiska i scenarier där den globala uppvärmningen fortsätter 50 år framåt. Här inkluderas även djur i antalet arter. 

Det är få växter av de omkring 250 arterna som listas i förslaget till den nationella förteckningen eftersom den avser arter som redan nu utgör en risk. Parkslide finns inte med på EUs lista men är föreslagen att finnas med på den nationella förteckningen. Ändå finns redan nu strikta förhållningsregler på regional och kommunal nivå kring hur man ska agera om man har växten och hur man ska hantera avfall av den och andra invasiva arter. 

Alla, även du som privatperson, är skyldig att hindra spridning av de invasiva främmande arter som återfinns på EUs förteckning. Det betyder att du är skyldig att bekämpa den om den finns på din tomt. 

Att en växt trivs och sprider sig lite i vår trädgård behöver dock inte utgöra en fara. En del växter har egenskaper som vi i vissa fall efterfrågar, som att breda ut sig och fungera som marktäckare. Det finns även klängväxter som effektivt kan täcka in plank eller staket och växter som fyller ut mellan andra växter i rabatterna och hjälper till att hålla ogräs borta. I trädgården går det att hålla tillbaka dessa genom att skära ner dem och i vissa fall genom att ta bort blomställningarna så de inte sätter frö som kan sprida sig. Att hålla koll på groddplantor i trädgården är också en bra idé.

Hur gör man med sitt trädgårdsavfall?

Släng aldrig jord, gamla växter, kvistar, plantor eller grenar från din egen trädgård i naturen! Det är förbjudet enligt lag eftersom det betraktas som nedskräpning – oavsett om växterna klassas som invasiva eller inte.  

Forskning visar att trädgårdsavfall som dumpats i naturen är ett sätt för växter att få fäste och på sikt kunna tränga undan den ekologiska balansen och mångfalden, trots att växten kanske varit hanterbar i den egna trädgården.  

Det är alltså av stor vikt att hantera sitt trädgårdsavfall på rätt sätt – vilket kan skilja sig mellan olika kommuner och länsstyrelser. Naturvårdsverket har en informativ sida där du kan läsa mer om detta. Länk hittar du längst ner på sidan tillsammans med andra länkar. 

Publicerat 2025-03-13